Så kom dagen då jag såg något runt och mjukt i skogen och min första reaktion var att jag stod och betraktade ett liggande lejon. Följande tanke var att det var två stora stenar som såg ut som ett liggande lejon.
Det var innan jag förstod att jag tittade på en älg.
Och jag som tänker på mig själv som värsta djurexperten, nu blir jag tvungen att revidera min självbild. Fast samtidigt var det jag som upptäckte älgen, trots lejondebaklet, det var också jag som såg både rådjuret som stod och spejade på oss uppe på ett berg och fladdermössen som kretsade ovanför oss när vi cyklade hem i mörkret.
I övrigt kan jag rekommendera den, skogen alltså. Fixa en matlåda och ge sig ut i oktobersolen, sätta sig på en sten och äta middag. Och kanske se en älg om man har tur.
2 kommentarer:
hahahahahaha!!
Jag läste fel och läste att jag skulle sätta mig i en skog och vänta på maten. Det hade blivit spännnande när det kom till älglejonet ;)
Haha! Älglejonet skulle kanske ha jobbat som skogens servitör?
Skicka en kommentar