Sus och dus

Vad har egentligen hänt med musiken? Musiken jag brukar hitta genom att snorkla bland musikbloggar, djuphavsdyka ner i årsbästalistor. Den enda nya musik jag lyssnar på för tillfället kommer från annat håll och på ett lite passivt sätt, jag frågar vem är det här, det är bra och får ett svar som jag inte alls minns. 

Jag var i alla fall på en spelning i onsdags med Brooklynbandet Small Black, de var rätt bra. Men detta eviga öronproppsdilemma. Det stänger ute så mycket ljud. Det känns inte som att man är på plats och det är så himla tråkigt. Men eftersom jag har stressrelaterad tinnitus i mitt vänstra öra - ett litet pip som (numera väldigt sällan) dyker upp när jag ska gå och lägga mig, men bara om jag känner mig riktigt stressad - och dessutom ibland pulserande tinnitus, också väldigt sällan, (som jag precis lärde mig att det heter) som gör att man liksom hör blodet pulsera i ytterörat  i högra örat är det dock en dum idé att inte använda propparna. Fast man borde köpa såna där riktigt bra varianter. Tänker det varje gång, och sen glömmer jag det tills jag står där och klämmer in skumgummipropparna.

Vilken tur förresten att det finns andra djurexperter på internätet förresten, som Linnea till exempel. Ska fråga henne nästa gång jag tror mig se ett lejon. 

Slapp fredagsförmiddag, strax dags för jobbet. Konstigt att jag nästan alltid ändå har fredagskänsla även då jag jobbar. 

Känner mig som Bert. Hej svej leverpastej och så vidare.