torsdag 24 oktober 2013

En livbåt

Tänker mycket på trygghet nu, trygghet i olika former. Ekonomisk trygghet. Att ha människor runt sig som man känner sig trygg med. Att vara trygg i sig själv. Och jag läste en bok, Livbåten av Charlotte Rogan. Den handlar om ett trettiotal människor vid tiden för utbrottet av första världskriget som räddat sig ner i en livbåt från ett förlist fartyg. Det är en snabbläst men mustig roman. Definitivt inte en "psykologisk thriller" som det står i baksidestexten, i alla fall inte om ni frågar mig (lite räddhågsen marknadsföring där Bookmark förlag!). Så här skriver Rogan om hur huvudpersonen Grace och hennes väninna reagerade på skotten i Sarajevo:

Penelope och jag sa sinsemellan att det kändes som om världen blev allt större och farligare, med länder vi aldrig hade hört talas om som drog in oss i sina angelägenheter. När jag skriver det här vet jag å andra sidan att en värld som krymper in i sig själv till dess att den inte är mer än en liten träflisa, är lika farlig, och jag tillbringade många timmar i livbåten med att undra om det fanns en optimal storlek för världen -  en uppsättning lagom stora proportioner som bildade ett jämviktsläge dör saker och ting inte skulle koka över och där jag skulle vara trygg.

Det är en intressant tanke, att det skulle kunna finnas en optimal storlek för världen. Jag tror att den optimala storleken för min värld just nu är väldigt liten. 

Hursomhelst. Läs boken, den är väldigt bra. Den svenska översättningen gjord av Helen Ljungmark är också fenomenal, funkade bra att för en gångs skull inte läsa på originalspråk.

   

Inga kommentarer: