Tack kroppen

Ibland glömmer jag bort hur ofta jag brukade ha migrän förr. Hur värken borrade in sig bakom högra ögat och tog fäste på en okänd punkt för att inte släppa taget. I förrgår hade jag huvudvärk hela dagen, men av en anledning, och det var en "vanlig" huvudvärk som släppte av sig själv. Det är knappast konstigt att man glömmer det som gör ont, det är säkert någon slags överlevnadsmekanism. Det är på sätt och vis bra att ibland påminnas om det på ett lindrigt sätt, eftersom det gör att man uppskattar normaltillståndet utan smärta så mycket mer. 

Nej, det var inte den bästa dagen på året.

Jag har aldrig haft den typ av migrän som ger aura eller hallucinationer så jag har kommit relativt skonsamt undan. Men när det har varit som värst har det inte gått att vara en fungerande människa; när hela ansiktet har gjort ont och precis varenda lukt har fått huvudet att bulta ännu mer och fått mig att önska att man kunde skruva av mitt huvud och sänka ner det i ett hav av bomull. Under en period i gymnasiet hade jag migrän en gång i veckan. Varje torsdag. Det var säkert stressrelaterat, men fy. När jag bodde i London hände det också väldigt ofta, kanske en gång i månaden.

Det är kanske inte så häftigt att slänga sig med begrepp som "tacksamhet" men jag är verkligen jättetacksam över att jag inte har migrän längre. De senaste två åren har jag haft lite känningar en handfull gånger men inte mer än så. Jag får rida på den vågen nu och hoppas att migränen inte återvänder.

Kvällslistan

Så klart blir det en kvällslista också.

När går du och lägger dig på kvällen?

Oftast mellan 22-23. Skulle jag få välja skulle jag ibland kunna gå och lägga mig redan vid 21:30 men tyvärr tycker grannarna ovanför oss om att klampa runt och släpa sina möbler kors och tvärs över golvet väldigt sent på kvällen så det brukar oftast sluta med att jag istället vaknar upp i någon slags adrenalinkick och sen inte kan somna på flera timmar.

Vad är det sista du gör på kvällarna?

Det är att göra den så kallade "tandrutinen", dvs. tandtrådning, tandborstning och gurgling med fluorskölj. Detta efter att både jag och Cyklisten blev tillsagda på skarpen av våra respektive tandläkare att skärpa oss, annars skulle tänderna trilla ut. o_o Sen läser jag i sängen tills jag somnar.

Hur lång tid tillbringar du i badrummet varje kväll? 

Inte så hemskt länge. Jag brukar alltid duscha på kvällen, men lite tidigare så att håret hinner torka, och då tvättar jag också av mig smink och sånt så det är jag oftast färdig med när jag ska gå och lägga mig. Då återstår den tid det tar för tandrutinen, kanske tio minuter?

Är kvällsfika viktigt?

Ibland. Oftast äter jag en smörgås och dricker ett glas mjölk på kvällen, ibland en kopp te men det händer mer sällan. Lite kan jag sakna barndomens härliga kvällsmat som vi åt alla syskon tillsamans framför teven (högst två skedar Oboy på var tror jag vi fick i mjölkglaset). Men jag vet ju också att man inte behöver äta så mycket den tiden och eftersom jag brukar äta middag ganska sent, oftast kring kl.19 de kvällar jag inte jobbar kväll, är jag sällan hungrig innan läggdags.

Är du kvällstrött?

Mer nu än tidigare, men jag hade också kunnat stanna uppe mycket längre än jag gör. Däremot tycker jag att det är skönt att gå och lägga mig tidigt även om jag inte är särskilt trött. Återigen en rest från mina år med tidiga morgnar, det var som om jag lärde mig kropp att den behöver gå och lägga sig tidigt och nu går det liksom inte att ändra. Så klart bra också eftersom jag stiger upp så tidigt. 

Vad har du för kvällsrutin?

Kvällssmörgås och mjölk, sen tandrutin (inser att det kanske inte är så bra att göra detta precis efter varandra, men nåja) samtidigt som jag och Cyklisten traskar runt och släcker lampor, då borstar jag även mitt kära bettskydd som hindrar mig från att snarka. Hämtar ett vattenglas som jag har på nattduksbordet. 

Och, inte att förglömma, knäpper på en apparat som införskaffades när ljudet från grannarna var som värst (tvättmaskiner som centrifugerade högljutt klockan ett på natten) och varken jag eller Cyklisten kunde sova. Vet inte hur jag ska förklara vad det är, men det är som en liten fläkt som man kan ställa in på olika "volym" av vitt brus, det gör så att hjärnan istället fokuserar på det jämna brusiga ljudet och inte på oljudet som stör en. Låter helt knäppt, jag vet. I början tyckte jag att det var jättestörande, nu hör jag det inte. Tips till alla lättväckta!

Hur ser en perfekt kvällsstund ut?

Antagligen som den gjorde förr när jag pluggade och bodde ensam, då var jag ofta vaken mycket längre och kunde ligga och läsa i minst en timme samtidigt som jag lyssnade på nattklassiskt på P2. Det var väldigt mysigt. Men jag älskar också sommarkvällar när man tassar i gräset och borstar tänderna utomhus och vet att det fortfarande är sommar när man vaknar nästa morgon.

Hur går du klädd på kvällen?

I samma mjukiskläder som på morgonen!

Vad är det bästa med kvällen?

Alltså tyvärr måste jag säga att de här sömnproblemen som har dykt upp i samband med vår lyhörda lägenhet har gjort att kvällen har blivit yttepyttelite ångestladdad i och med att jag alltid undrar om jag ska få somna utan att bli väckt. Dock har det inte varit så mycket problem de senaste veckorna, jag tror också att det går i perioder och att jag väcks lättare när jag har stressigare perioder. Så himla tråkigt ändå! Men om vi tänker bort det? Tja, att ligga och läsa tills ögonen trillar ihop. Kanske det skönaste som finns. Jo, och att vi har så otroligt fin utsikt! Älskar att glo på kvällshimlen här.

Nästan bara hälften kvar

Kanske är det lite tidigt att ropa hej, men jag tycker faktiskt att det känns som om februari inte är en lika seg månad i år. Kan det verkligen stämma? Möjligen kan det ha att göra med att så mycket mer av det begynnande vårljuset kommer in här hemma uppe på kullen och gör att jag kan tänka mycket klarare. Eller att våren känns som om den kommer att bli bra, att jag trivs så himla bra på jobbet just nu, att det är så mycket kul som kommer att hända under sommaren (två bröllop!) och att jag har roliga saker inplanerade (Stockholmsbesök bl.a.) under våren. Kanske beror det på den här fina tjocka hunden och hans fina tjocka husse, två gamlingar jag brukar se ibland utanför mataffären och ibland på hemvägen när jag jobbar sena pass. Den ena långsammare än den andra.

 

Morgonrutiner

Ibland tänker jag att göra listor lite är som att inte blogga, men samtidigt tycker jag ärligt talat att det är roligt att ta del av andras listor så länge som de inte är för långa. Och det är också något med andra människors rutiner som jag tycker är väldigt intressant, vet inte riktigt varför. Kanske nyfikenhet helt enkelt! Här kommer min morgonlista, saxad från Underbara Clara.

När går du upp?

Allra oftast samtidigt som Cyklisten, hans alarm ringer 06:15 och sen kvittrar (!) min väckarklocka som också är en lampa som långsamt tänds (snacka om lifehack, bästa teknikprylen jag har investerat i) femton minuter senare, alltså 06:30. På helgen sover jag så länge det går, brukar oftast bli till 08:00, ibland till 09:00. Har förstått att detta inte karakteriseras som sovmorgon av de flesta, men för mig är det att sova länge.

Numera börjar jag jobba mellan klockan 8-09:30 beroende på veckodag, men det är trevligt att äta frukost tillsammans och att sen, om jag börjar sent, ha lite egentid på morgonen innan jobbet, så jag stiger nästan alltid upp 06:30 även om jag inte är tvungen.

Vad är det första du gör varje morgon?

Tar på mig glasögonen, tar med mitt vattenglas och mitt läppomada och ställer det i bokhyllan medan jag går på toaletten. Beroende på vem som orkar masa sig ur sängen först lägger antingen jag eller Cyklisten på kaffe. Oftast börjar Cyklisten laga frukost medan jag kladdar kräm i fejset och försöker gräva bort sömnkanterna ur ögonen. 

Hur mycket tid tillbringar du i badrummet varje morgon?

Kanske tio minuter eller en kvart? Så lite tid som möjligt om jag inte känner för att göra någon avancerad frisyr (vilket händer sällan numera eftersom jag använder cykelhjälm och det är ytterst svårt att knöla in frisyrer i den).

Är frukost viktig?

På vardagarna, mjae. Eller det är jätteviktigt ATT jag äter frukost, men inte att den är särskilt spektakulär. Äter nästan alltid samma sak, stekt ägg eller äggröra, två smörgåsar med ost, och kaffe. Ibland joghurt. Förr drack jag också apelsinjuice men mina tänder är så stenåldersdåliga att jag har blivit tvungen att sluta med det. Dock är jag egentligen en riktig frukostälskare, så när det finns tid och möjlighet äter jag gärna frukost på café. Dock helst tillsammans med någon vän som också är lagd åt detta hållet. Men det händer inte särskilt ofta, vilket i och för sig gör att det är extra gott när det blir av! Och hotellfrukost är förstås ett av världens sju underverk.

Är du morgontrött?

Inte så farligt. Jag tror att åren då jag gick upp 03:15 flera gånger i månaden har gjort mig ganska härdad, och för mig är inte 06:30 särskilt tidigt. Eller visst, det är ganska tidigt men det känns inte särskilt jobbigt att gå upp då, inte jobbigare än det skulle göra att gå upp 07:30. Allt beror på hur jag har sovit och när jag har gått och lagt mig kvällen innan. 

Vad har du för alarm?

Se första frågan! Jag blir visserligen jätteirriterad på de hurtiga fåglarna när de börjar snattra men jag vaknar mycket mjukare nu när ljuset långsamt tänds i min väckarklockelampa.

Hur ser en perfekt morgon ut?

En morgon då jag har sovit gott och vaknar av mig själv och antingen har något roligt inplanerat under dagen eller bara känner mig allmänt nöjd. Lördagsmorgnar är trevliga.

Vad är det bästa med morgonen?

Jag tycker om tiden efter att Cyklisten har gått till jobbet och innan jag själv är tvungen att ställa mig iväg, det ger mig ungefär en timme till att göra precis vadsomhelst. Kolla ett avsnitt av The Crown, läsa, surfa, göra yoga (yeah right). När jag börjar sent jobbar jag också sent så då är det skönt att känna att jag har haft lite tid som jag själv har fått bestämma över. 

Hur går du helst klädd på morgonen?

Oftast i mina mjukiskläder, typ slappa brallor, en t-shirt och en grå bomullsjumper med dragkedja fram.

Man måste inte vara ute när solen lyser

Det var konstigt nog ett tag sen jag hade en alldeles tom helg i kalendern, konstigt eftersom jag vanligtvis inte brukar ha särskilt mycket inplanerat. Men i och med att det har varit filmfestival och jag sprang på hela sju visningar som spred ut sig över tre helger varav jag dessutom jobbade en helg och hängde med besökande vänner en annan helg blev det liksom lite fullt där ett tag. Roligt, och också otroligt skönt att inte ha en enda plan för den här helgen.

Idag skiner solen och det ligger snö på marken men jag njuter av att sitta inne med en kaffekopp och BBC Six Music i bakgrunden (de låter så otrooligt brittiska när de presenterar musiken, så väldigt mysigt!) och googlar exotiska öar och läser bloggar. Funderar på att hasa lite längre ner i soffan och blunda en stund. 

För övrigt läser jag megahypade The Girls av Emma Cline just nu, den är fängslande. Men som det så ofta är med hypade böcker vet jag inte riktigt om jag tycker att den är SÅ fantastisk. Mycket bra, javisst. Vi får se när jag har läst ut den.

Ovärdigt

Vad jag har gjort hittills i år är läst en massa böcker, sprungit lite i skogen med jättemycket flämt i andningen, blivit irriterad på min s.k. skräpcykel (=vardagscykel som så att säga "får" bli stulen, varken ekonomisk eller känslomässig förlust) som går så trögt att jag måste promenera upp för alla backar och eftersom jag bor högst uppe på en kulle blir det mycket av den varan. Att leda en cykel? Ovärdigt. Ett stort schabrak som man släpar med sig sidlänges i en obekväm kroppsställning när man allra helst bara hade cyklat. Och så slår man i vaderna i pedalerna och svär.

Fri dag

Grått grått så långt ögat kan nå men det känns ändå som en skön start på helgen som kommer med filmfestival och folk på besök och middagar och det var längesen jag hade så många planer för en och samma helg. Tänker den där förbjudna tanken, att februari kanske inte blir så fasligt i år heller. Att det mesta är på en bättre plats. Vi får väl se.

Jag har börjat läsa Paul Austers nya roman 4 3 2 1 och har kommit ca 60 sidor, så det är definitivt för tidigt att ropa hej eftersom den är drygt 800 sidor lång, men hittills verkar även den lovande! Alla kunder jag har pratat med om herr Auster nu i veckan har också tyckt att han har varit så trist de senaste åren (förutom den ena av självbiografierna då, den andra läste jag inte ens ut), så det finns verkligen en hop hoppfulla Austerfans där ute. Det värmer. 

Vågar man tänka tanken att han kanske kan dyka upp på Bokmässan 2017?

Tillbakablick till när jag "träffade" Auster 2011. Han hade typ en ögoninfektion eller något sånt, därav de stiliga brillorna.