Vad jag har gjort hittills i år är läst en massa böcker, sprungit lite i skogen med jättemycket flämt i andningen, blivit irriterad på min s.k. skräpcykel (=vardagscykel som så att säga "får" bli stulen, varken ekonomisk eller känslomässig förlust) som går så trögt att jag måste promenera upp för alla backar och eftersom jag bor högst uppe på en kulle blir det mycket av den varan. Att leda en cykel? Ovärdigt. Ett stort schabrak som man släpar med sig sidlänges i en obekväm kroppsställning när man allra helst bara hade cyklat. Och så slår man i vaderna i pedalerna och svär.
söndag 5 februari 2017
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ett hopp till en vår
Det är som det brukar vara, månaderna segar sig fram tills de inte gör det, tills de tar ett skutt och barnet plötsligt frågar när är det so...
-
Jag försöker ansöka om körkortstillstånd men kan enligt e-tjänsten inte göra det med mitt personnummer. Men att maila Transportstyrelsen ge...
-
Vi dividerar om vad vi ska laga till middag, alla alternativ känns dåliga, jag har ingen lust med något vettigt som barnen ratar för det har...
-
I början av sommaren fick jag ont i höften. Efter att ha joggat försiktigt men regelbundet flera gånger i veckan i månader slog det plötslig...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar