onsdag 6 juni 2018

Nationaldagen

En ledig onsdag så där bara, det är inte så dumt med alla dessa röda dagar som radas upp under våren. Jag sitter i soffan i en nystädad lägenhet med lite ryggont efter dammsugarakrobatiken, Cyklisten lagar någon god mat och ikväll kommer två kompisar på middag. 
 
Vi är ganska dåliga på att bjuda hem folk, men nu de här sista veckorna i stan känns det verkligen som om man vill maxa allt socialt umgänge. Vem vet när vi ses nästa gång? Det är en underlig tanke och dagarna går lite för fort, men samtidigt känns det väldigt spännande.
 
Igår postade vi två påskrivna kontrakt för vår lägenhet i Umeå, och imorgon ska vi säga upp och skriva över vår nuvarande lägenhet på personen vi byter med. Älskade lägenhet! Det är nog den och området vi bor i som spontant känns jobbigast att lämna, även om jag vet att vi byter det mot ett annat fint område och en annan fin lägenhet som dessutom har en lägre hyra. Lite bra känns det ändå att personen vi byter med uttryckte samma sak över sin lägenhet när jag pratade med henne i telefon för ett tag sen - det blir ett byte mellan två väldigt älskade lägenheter.

Inga kommentarer:

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...