måndag 17 augusti 2020

Pizzameditation

Jag började dagen med att försöka föreslå för Cyklisten att vi kanske skulle åka till IKEA. Så peppad var jag på att börja skriva igen. Men det lossnade som tur var efter lunch och nu känns det ändå helt okej. Det går alltid trögt på måndagar. 

Egentligen skulle jag helst bara läsa vidare i Curtis Sittenfelds Rodham, romanen som handlar om vad som hade hänt om Hilary Clinton inte hade blivit Clinton och alltså inte hade gift sig med Bill. Dels vill jag läsa vidare i den för att den är bra, den är också så där lagom lättläst att jag kan läsa i den samtidigt som Lillcyklisten leker. Dels vill jag läsa vidare för att den måste återlämnas till biblioteket på torsdag. 

I eftermiddag ska jag göra pizza, det var egentligen tänkt att vi skulle äta det igår men både jag och Cyklisten hade underliga migränkänningar så det kändes inte riktigt värt det. Att baka pizza själv är nog vad influerarna hade kallat för "self-care", så länge jag får göra det i lugn och ro är det nästan som att meditera. Hm, kanske det är en visualisering jag ska jobba med under den kommande förlossningen? Ta värkar genom att se framför mig hur jag snurrar degbitarna i lite mjöl och låter dem jäsa i 15 minuter till.

Inga kommentarer:

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...