onsdag 5 augusti 2020

Motigt

Usch vad det tar emot att börja arbeta på uppsatsen igen. Jag avskyr så att jag inte har någon riktigt arbetsplats, utan ska sitta antingen vid köksbordet eller i soffan. I teorin kan jag låna Cyklistens arbetsbord men det är helt fel höjd för mig på alla sätt och hans tips att ha något under fötterna fungerar tyvärr inte alls för mig. Känner mig otroligt irriterad. Tror det är en rätt typisk övergångskänsla när semestern byts ut mot arbete. Det blir en sån konstig dynamik också när jag verkligen borde försöka skriva så mycket jag bara kan och Cyklisten inte har något jobb att gå till, jag vet att jag hade kunnat koncentrera mig så mycket bättre om jag hade varit ensam hemma men det är inte mycket vi kan göra åt den saken.

Slutgnällt för idag.

Inga kommentarer:

Ett hopp till en vår

Det är som det brukar vara, månaderna segar sig fram tills de inte gör det, tills de tar ett skutt och barnet plötsligt frågar när är det so...