Den här listan fyllde jag i för nästan exakt två år sen, så jag tänker att det är lite kul (i alla fall för mig) att jämföra.
När fick du veta på att du var gravid?
I februari, precis en vecka efter att jag hade ringt min chef och meddelat att vi kommer att flytta tillbaka till Göteborg och att jag vill börja jobba i januari 2021. Oops.
När berättade ni för omgivningen?
Ganska tidigt tror jag? Jag minns ärligt talat inte riktigt, den biten kändes betydligt mindre dramatisk den här gången, antagligen för att vi blev väldigt överraskade och hade rätt mycket annat att tänka på. Det var nog snarare så att det var skönt att berätta för folk för att inte behöva vara ensam med chocken.
När är det dags?
I slutet av september, med andra ord är det ungefär en månad kvar, give or take.
Har du oroat dig mycket under graviditeten?
Det har jag tyvärr gjort. Inte så mycket över barnets mående, men väldigt mycket över familjens mående. Hur ska Lillcyklisten reagera? Hur ska vi orka? Var ska vi alla sova (vi bor i en tvåa)? Hur ska det bli med mina studier? Och så vidare och så vidare. Mycket tyngre psykiskt den här gången faktiskt, det beror nog delvis på att vi har en trotsig tvååring att hantera samtidigt, men också på att vi verkligen inte hade planerat att få ett till barn just precis nu. Det har gjort att oron har överskuggat det roliga med att vi ska få ett till barn - för det är så klart också roligt och spännande! Men jag tycker att det är viktigt att prata om att man kan ha väldigt mycket motstridiga känslor samtidigt som man vill ha ett barn. Det är livet liksom och så får det vara.
Hur har du mått?
Fysiskt har jag mått rätt bra. Lite mer illamående i början, och en fruktansvärd hunger på det. Jag hade också rätt jobbig foglossning ett tag, i slutet av våren och början av sommaren, men det har faktiskt släppt nu. Precis som förra gången känner jag mig ganska rörlig vilket är skönt, jag har dock märkt att det är jobbigare att cykla den här gången men tror att det beror mer på min nuvarande cykel än på gravididteten, hehe.
Gillar du att vara gravid?
Det gör jag! Den här bebisen är synnerligen gymnastisk av sig och det är mysigt när den håller på och far av och an därinne. Men det är tyngre att vara gravid när man har ett annat barn att ta hand om, så klart, nu har han tack och lov lärt sig att gå upp för våra tre trappor själv men det är inte någon fröjd att hålla på lyfta och bära samtidigt som man är gravid.
Hur tänker du kring förlossning?
Oj, jag tänker så otroligt mycket! Men framför allt jobbar jag på att försöka släppa kontrollen och lita på att det kommer att gå bra. Eftersom Lillcyklisten föddes med akut kejsarsnitt och vi hade en väldigt jobbig första tid har jag fått bra stöd från vården med både psykologer och extra träffar med förlossningsläkare som har gått igenom min journal. Den här gången ska vi också gå en profylaxkurs vilket känns bra eftersom det känns viktigt att ha mer egna redskap den här gången. Det är otroligt deppigt att det är så, men all vetskap jag har om hur otroligt undermålig arbetsmiljö svenska barnmorskor har idag och med tanke på att vi inte upplevde att vi blev bra bemötta när Lillcyklisten föddes känns det inte som att jag vågar lita på att jag kommer att få någon hjälp utifrån. Men jag försöker se det som en styrka, att det (kanske självklart nog?) är jag som måste ta ansvar för hur det går och vilken hjälp jag kan få.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar