Södermanland

Sjukan försvann, tack och lov, och det blev en helgresa. En dag i Stockholm och sen bort från stan, till Strängnäs närmare bestämt. Varför Strängnäs? Inte vet jag, men det verkade trevligt och det var det. 

Strängnäs

Här bodde vi, i den vita byggnaden precis under kvarnen, med utsikt över hamnen. Man kan tänka sig att här vimlar av folk sommartid, nu var det lugnt och skönt. Jag tycker om lågsäsong, gillar inte att trängas. Och vilket väder det var!

Kolla vilken snygg bokhylla som fanns i vårt rum. Dansktillverkad enligt vad jag kunde se. Så glad man blir av bokhyllor i hotellrum (eller okej, Bed&Breakfast-rum). Hittade både Hemingway och Milan Kundera.

Strängnäs var en väldigt bra stad att promenera i, det fanns gott om mysiga trähus och gamla sekelskiftesvillor och det kändes att det var ett litet samhälle och inte bara en turistort. Något som däremot enbart kändes som en turistort var Mariefred som vi också åkte till, jag hade fått höra från två olika håll att vi minsann borde åka dit istället för till Strängnäs. Hm. Visst, Gripsholms slott var ganska intressant, men förutom det var det typ två pyttesmå gator, ett litet torg och en massa tråkiga villaområden. 

Gripsholms slott

Det fanns helt enkelt inte särskilt mycket att se. Grafikens hus som är en konsthall för grafik råkade ha omhängning precis när vi var där, så inte heller det blev någon större succé även om det lilla vi kunde se var väldigt intressant. 

Med andra ord: åk till Strängnäs istället. 

Nu känns det som om jag har varit ledig i en vecka, väldigt välbehövt. Att åka iväg utan några egentliga planer, att promenera runt utan att ha något egentligt mål. Och så kommer våren i samma veva, med snödropp som blommar i rabatterna och solen som plötsligt värmer och det känns som om man plötsligt kan börja leva igen.