söndag 12 februari 2023
Nästan som en lögn
En ljus helg, skrev jag nyss, men egentligen är det inte alls sant. Det är en glättig yta ovanpå en ganska tuff period med olika utmaningar som just nu kräver lite för mycket av mig. Eller så här: jag är genuint glad åt ljuset och det gör mig på riktigt gladare. Men jag är också trött och saknar andningshål. Jag vet väl inte riktigt än var jag vill befinna mig här på den här platsen, alltså om jag mest vill dokumentera det yttre som pågår eller om jag också vill djupdyka i det inre. Det är klart jag vill djupdyka, annars hade jag knappast börjat blogga igen, men det är skrämmande med ärlighet och jag är ovan. Så om det blir glättigt är det för att jag också behöver fokusera på det ibland, det lätta och flyktiga. Men det andra finns också där, bara så ni vet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Ner mot marken, upp mot himlen
Jag lunchar med J och vi hinner påbörja planering inför sommaren, planen är att åka tillsammans utan oäkta hälfter men med barn hela vägen u...
-
Jag försöker ansöka om körkortstillstånd men kan enligt e-tjänsten inte göra det med mitt personnummer. Men att maila Transportstyrelsen ge...
-
I början av sommaren fick jag ont i höften. Efter att ha joggat försiktigt men regelbundet flera gånger i veckan i månader slog det plötslig...
-
Vi dividerar om vad vi ska laga till middag, alla alternativ känns dåliga, jag har ingen lust med något vettigt som barnen ratar för det har...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar