söndag 11 oktober 2009

Hoodies och trägolv

Att läsa tidningen på morgonen medan jag äter morgonmål är något som jag saknar. Men nu har jag har upptäckt att The Guardian har en väldigt bra webbupplaga. I morse läste jag en artikel som handlade om engelska tonårspojkar. Var och varannan dag kan man läsa på löpsedlarna om hur gäng med tonårspojkar gör än det ena och än det andra; slår ner människor som ber dem vara tysta på bion, misshandlar utvecklingsstörda - you name it. Artikelförfattaren Simon Hattenstone ställer sig kritisk till hur pojkarna framställs i media och närmar sig problemet genom att själv prata med några femtonåriga pojkar. Vissa av dem han pratar med har inte haft någon lätt uppväxt men är långt ifrån vandaler. Och flera av tonåringarna berättar om hur de inte kan gå i större gäng längs med en gata utan att få sneda och rädda blickar.

Något som starkt förknippas med ungdomskriminalitet i Storbritannien är enligt artikeln "the hoodie", eller hupparin som man kanske skulle säga i Finland. Kanske är det för att hoodien är ett plagg som delvis döljer ansiktet och därför gör att den som bär det upplevs som hotfull. Artikeln i The Guardian baserar sig delvis på det faktum att den senaste tidens ungdomsvåld på allvar har startat en diskussion om samhälleligt ansvar och kollektiv uppfostran. När människor börjar dra sig för att be ungdomar plocka upp skräp de slänger omkring sig eller att vara tysta på biografen av rädsla för att bli nedslagna, då är det allvar. Något har gått snett när de man uppmanas akta sig för på gatan är barn - inte för att det skulle vara mer legitimt för en vuxen människa att ta till våld utan för att det helt enkelt är otroligt tragiskt. Det är förstås en komplicerad fråga som handlar om allt från socialskydd och brist på ungdomsverksamhet till fördomar och oförståelse. Men det handlar också om att en bild ibland bara är en bild. Och att den bilden sällan är rättvis.

Den här helgen har det lästs och lästs och lästs. Efter att ha insett att jag har åtta essäer att lämna in innan jul så kändes det inte direkt som om det fanns några alternativ. Så fem timmar igår och två och en halv idag. Tacka vet jag Scandinavian Studies lilla (stora) vrå i huvudbiblioteket: knarrigt trägolv, knarriga trätrappor och en fin kupol som lyser upp rummet. Tyvärr kan man bara besöka biblioteken om man har ett studiekort så alla eventuella besökare blir tvungna att först åka på utbyte för att få se denna godbit.

Nedan ett par bilder av vackra gravstenar som kantar de hus som omger St Andrew's Gardens (mitt hus är ett av dem).






Inga kommentarer: