En helt vanlig dag i London

Det händer ganska att man blir stoppad på gatan här i London. För det mesta är det människor som frågar efter vägen. Men det kan också vara mer spännande saker än så. För ett par veckor sedan traskade jag mot Liverpool Street Station i allsköns ro när jag blev stoppad av två flickor som undrade om jag ville vara med i en gallup. Varför inte, tänkte jag. Diskussionen som följde lät undefär så här:

"What do you think about Sugababes now that Keisha has quit the band?"
"Keisha?"
"She was the only original member still in the group."
"Hm, I don't really have an opinion. It's not really my kind of music."
"Oh, come on, say something."
"It's probably not so fun for the fans... I guess."

Sen följde fotografering. Nu borde jag hålla utkik efter nästa "Star Magazine" och se om flickorna valde mitt ointresserade svar eller om de hittade mera spännande intervjuobjekt. Historien har faktiskt en akt två om man lite vrider på det. För när jag hade köpt min gitarr och stannade vid edtt lunchställe för lite take away undrade försäljaren:

"Are you going to the recording studio on the other side of the street?"

Summa summarum: den som inte visste bättre kunde kanske lägga ihop ett plus ett och vips - här har ni Sugababes senaste medlem.

Idag tillbringade jag en timme i Vidal Sassoons frisörsakademi där två kompisar fick agera hårmodeller (= bra klippning för nästan inga pengar). De blev också stoppade på gatan. I salongen trippade någon slags creative director omkring i sina lustiga skor och med sitt stora hår samtidigt som han gav förmaningar åt frisörerna.,"But daaarling, you're a trained hairdresser, of course you'll know how to do it!". I rummet satt också några manliga modeller som friserades för en modeshow.

Sådant kan man råka ut för en helt vanlig dag i London.