Nio månader

Det är idag exakt nio månader sedan jag skrev mitt första inlägg i min gradudagbok, det inlägget inleds med meningen: "Från att ha känt mig inspirerad har jag nu gått till att känna mig övermannad av all litteratur som har skrivits om Auster."

Imorgon är det min sista officiella skrivdag, sedan åker jag till Finland över sommaren. I praktiken betyder det inte alls att jag är färdig med min gradu men det betyder åtminstone att jag borde vara färdig med ett första utkast som innehåller alla de delar som krävs för att en gradu ska godkännas. Även om jag visste det också innan jag började skriva så har en sanning blivit ännu mer sann under arbetets gång: en text blir aldrig färdig. 

Det kan låta deprimerande men jag tycker att det är bra att veta. För det betyder att det i slutändan alltid är du som avgör när du är färdig, något som i och för sig innebär en hel del ångest men som också kan göra det lättare att släppa taget. Detta eftersom det aldrig kan handla om att din text är färdig utan bara om att du är färdig med texten. Och ja, det är två helt olika saker.

Att skriva en gradu på heltid har för mig alltså tagit lika länge som att vänta ett barn. Precis som det ofta är med det första barnet lär det väl gå över tiden en aning. Med tanke på att övertid i det här sammanhanget handlar om månader snarare än veckor får jag bara hoppas att resultatet inte blir en gigantisk jättebaby. 

Som en parentes kan tilläggas att jag numera har två bloggar, på den andra bloggen Läs mig uppdaterar jag kontinuerligt recensioner och artiklar som har publicerats i olika dagstidningar och tidskrifter. Titta gärna in om du är nyfiken.