Vad mer kan man väl önska?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Att skriva text om text
Jag läser och hostar och skriver och får ett mail med feedback på en text jag skrivit, det är väldigt snälla och upplyftande ord och på någo...
-
Jag försöker ansöka om körkortstillstånd men kan enligt e-tjänsten inte göra det med mitt personnummer. Men att maila Transportstyrelsen ge... -
Kära nån då.
-
När grät du senast? För några veckor sen, av trötthet efter att ha avklarat en sjuårsdag och ett barnkalas med alla förväntningar uppfyllda....
4 kommentarer:
Fint!
(Bonusinfo: var rädd för luftballonger när jag var riktigt liten eftersom vi bodde bredvid ett fält där de startade och det hörde starkt väsande ljud när de fyllde de där ballongerna)
Visst är det!
Haha, av samma orsak (oljudet) var jag livrädd för asfalteringsmaskiner och gatusoparbilar.
Ja, åh så fint det var. Jag kan inte riktigt fatta att det är samma gråa, tråkiga balkong och dystra utsikt jag kollar ut på nu. Det var magiskt i går.
Kanske de gråa dagarna finns där för att de soliga balkongkvällarna ska kännas ännu mer efterlängtade? Hoppas ändå att vädret vänder till nästa vecka. Vill picknicka!
Skicka en kommentar