Jag och det här småländska fåret ställer oss mycket frågande till hur man ska lyckas återgå till vardagen efter midsommarhelgen. Att det dessutom varnas för stora regnmängder i Schweden gör inte direkt saken lättare. Kanske man helt enkelt gör så att man kokar sig en kopp kaffe, lägger sig på soffan, vilar stämbanden efter allt prat och tänker på vilken otroligt fin helg man har haft.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Från det man längtat efter till något annat
Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...
-
Jag försöker ansöka om körkortstillstånd men kan enligt e-tjänsten inte göra det med mitt personnummer. Men att maila Transportstyrelsen ge...
-
Det är inte riktigt dags för någon tillbakablick på år 2015 än, men varje gång jag är i färd med att flytta tänker jag tillbaka på tidigare...
-
Tillbaka i snusdoftande Göteborg, utan bagage men med mymmelkropp. Mymmelkropp som har svettats i bastuvärme och doppats i iskall vik. My...
4 kommentarer:
Tja, det är ju ett alternativ. I synnerhet uppmuntrar jag till stämbandsvila. Vad man än vill här i världen, så är det inte att förlora rösten.
Sitter mest och gnolar för mig själv, tänker på det som en form av strechning. Det blev inte bara prat under midsommarhelgen utan också en massa allsång ur gamla häften. Försöker nu febrilt få bort "Han har öppnat pärleporten" från hjärnan.
Inte sådär jääättemånga vardagar kvar tills du får komma hit och nöta stämbanden med oss! :)
Jag längtar! Och den platta småländska landsbygden fick mig att längta ännu mer.
Skicka en kommentar