torsdag 1 november 2012

Lugn

Spelar spel, promenerar i stan, dricker kaffe, undrar varför det alltid regnar de morgnarna då jag har morgontur. Försöker vänja mig vid en regelbunden oregelbundenhet, tidigt tidiga morgnar då ingen alls är vaken och jag låser fast min cykel på ett mörkt torg och hälsar på busschauffören, halvblundar och njuter av att det inte är någon trafik på vägen till jobbet. Sena kvällar då jag väntar på spårvagnen tillsammans med människor som är på väg ut. Det är vilsamt. Och jag har saknat vilsamheten som börjar lägga sig i min kropp. Den har inte funnits där sedan jag bodde i London och plötsligt upptäckte att jag kände mig lugn. 

Och vardagsproblemen: att välja ett par byxor till arbetsdagen som inte är för slitna eftersom de kan spricka när jag sätter mig på huk för att gräva i boklådorna.

2 kommentarer:

ellen! sa...

åååh, vad jag är avundsjuk på ditt slitna byxor versus boklådor-problem :)

Nina sa...

Hihi, jag tycker också att det är ett mycket trevligt problem!

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...