Veckorna går så fort att jag knappt hinner dricka upp mitt kaffe innan det är fredag igen. Trots att jag ofta jobbar helger kommer jag nästan alltid i fredagsstämning. Idag har jag stigit upp tidigt och ätit en stor frukost. Det är lite ovant, hemmavarandet. Hemmavarandet om hösten utan seminarier, uppsatser, obligatorisk läsning. Utan recensionsböcker. Förr recenserade jag minst en bok i månaden och tanken var att jag skulle fortsätta med det också efter att jag hade fått jobb. Men det blev så skönt att "bara" läsa. Läsa, läsa, läsa utan att säga något om det efteråt. Tror inte jag har läst så mycket sen jag gick i gymnasiet. Bok efter bok, det finns liksom inget stopp.
I måndags läste jag hela Philip Teirs Akta dig för att färdas allt för fort. I tisdags läste jag hela Grebe & Träffs Innan du dog. Igår läste jag en tredjedel av Olga Grjasnowas Ryssar är såna som gillar björkar. Den sistnämnda är lite förhandshypad, jag har sneglat på den flera gånger i biblioteket men jag gillar verkligen inte titeln. Den tilltalar mig inte alls. Låter lite buskis, tycker ni inte? Men jag hade ändå hört mycket gott om den, och jo, det är en riktigt bra bok. I den finns bland annat en gubbsjuk bibliotekarie:
Bibliotekarien hade stora hornbågade glasögon och stirrade på min T-tröja. Jag sköt fram böckerna mot honom. "Jag är ledsen men jag kan inte hjälpa det. De är väldigt vackra, dina bröst, menar jag."
Jag såg honom rakt i ögonen, de var kalla och grå. Han trivdes uppenbarligen alldeles utmärkt med sig själv, verkade varken förlägen eller ertappad och höll leende fram böckerna mot mig. Han hade antagligen dekonstruerat sin egen sexism och tänkte att han nu kunde tillåta sig vad som helst.
Ur Ryssar är såna som gillar björkar, av Olga Grjasnowa (2012)
Just ja, glömde bort att jag egentligen skulle visa er en födelsedagspresent jag fick i sommar. På tal om ingenting liksom.
 |
Nej, jag kan aldrig få nog av kaffe. Ringen är från Tasty Homemade Jewellery. Men jag måste
utfärda en varning för att gå in på deras hemsida för man vill lätt ha precis allt de gör. |
3 kommentarer:
"Veckorna går så fort att jag knappt hinner dricka upp mitt kaffe innan det är fredag igen." Jag vet precis hur det känns! Och vilken härlig mening.
WOW vilken ring! och ja, tiden går så fruktansvärt fort nu känns det som. men du, snart blir det häng framför vår kakelugn i höstmörkret. kaffe/öl i handen beroende på humör. KRAM!
Tack Lotta! Har glömt att kika in på din blogg den senaste tiden, ska bättra mig. :)
Ormhäng vid kakelugnen, jaa! Och det ena (kaffe) utesluter väl inte det andra (öl)?
Skicka en kommentar