Tiden går så fort just nu samtidigt som dagarna flyter in i varandra. Kanske är det därför det känns som att det går fort? Jag får det inte riktigt att gå ihop. Hur vissa månader, januari och februari, kan kännas som sju långa år medan mars försvinner innan jag hinner blinka.
Det är redan onsdag, jag försöker och försöker att gilla läget med distanspluggandet, men träsmaken i rumpan efter att ha suttit på köksstolen i ett par timmar är inte nådig. Gårdagen blev upphackad på grund av ett besök på vårdcentralen, jag gjorde ingenting som hade med studier att göra.
Jag väntar på svar på ett mail jag skickade i söndags, lite nervöst, undrar varför det inte har kommit än trots att jag tydligt skrev att det inte behöver prioriteras först med tanke på allt annat som är upp och ner för tillfället.
Precis vid den här tiden varje dag, strax efter klockan ett, känner jag hur min hjärna börjar stänga ner verksamheten. Jag kan inte ens komma på en till mening att formulera. Så jag låter bli.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar