tisdag 24 november 2009

Tankspridd

Jag älskar ordet "tankspridd". Jag har ett tydligt minne av när jag fick ordet förklarat för mig, jag var kanske tre eller fyra år gammal och stod på vår gröna köksmatta i höghuslägenheten och det lagades spagetti. Det var en familjemedlem som var tankspridd och jag tror att det går i släkten. Ordet "tankspridd" är dock en sak, erfarenheten är en annan. Den senaste veckan har jag lyckats glömma min handväska bakom mig två gånger. Och mitt paraply. Och min sjal. Men handväskan är nog ändå värst. Och Gitte mobbar mig och knycker väskan innan vi går iväg för att se om jag märker något. Det gör jag inte. Glad traskar jag vidare utan en tanke på plånbok eller pass eller studiekort. Som tur har jag hittat den varje gång. Eller den har hittats och jag har fått ett meddelande där det står t.ex.

"Hi Nina. I have your purse. Call me."

Tacka vet jag studiekompisar som kan plocka ihop en när man sprider ut sig själv här i världen.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det låter roligt: "glömma min handväska BAKOM mig"! Du har visst blivit anglofierad (eller vad det nu heter). Hälsar din anonyma mamma

Nina sa...

Haha, det är sant. Usch vad hemskt.