fredag 26 februari 2010

Ett internationellt språk

Jag talar förstås om musik. Har under de senaste veckornas förberedande lyssning inför kvällens Hot Chip-spelning hittat trevlig nordisk elektronika som jag absolut kan rekommendera:

Norska Casiokids som värmer upp för Hot Chip ikväll, de sjunger på norska och med tanke på det är det ganska otroligt att de har slagit igenom i Storbritannien. Kanske har det något att göra med att deras spelningar brukar gästas av en jättestor apa som dansar omkring på scenen?

Isländska FM Belfast som jag ska höra live nästa vecka. Särskilt låten "Synthia" som åtminstone jag tolkar som en kärlekssång tillägnad en söndrig synth.

Det här är kanske en av de få gångerna som det har känts lite extra häftigt att komma från Norden. De flesta jag har träffat i London hittills verkar i och för sig tycka att Norden är lika med coolt (i dubbel bemärkelse). Jag känner att jag borde börja rekommendera Regina åt höger och vänster nu eftersom språket inte verkar vara något hinder, åtminstone inte när det gäller elektronisk musik.

Inga kommentarer:

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...