söndag 11 september 2011

Det var en dag det var en kväll

Jag är så där lagom dåsig och har på känn att jag kommer att somna så snart flyget lyfter. En ung man går förbi bärandes på en nyfödd som om det var en påse frukt, en äldre man kliar sig ogenerat i skrevet och som vanligt på flygfält så är man inte riktigt säker på var man befinner sig. Mellan två länder, mellan en massa länder eller i ett helt annat land?

Igår var det bröllop och årets kanske mest hypade tillfälle som blev just så fint som jag trodde att det skulle bli. Till och med C#-ackordet klingade vackert och det kändes bra att få vara med och bidra till en så lyckad kväll. 


Men nu ser det ut som om jag får boarda mitt plan. Nästa gång vi ses säger jag hej från Göteborg.

2 kommentarer:

Jessica sa...

Tusen tack för sången och tavlan!! (Och talet såklart, men det är en annan historia :D) Tittade på vigselfilmen, också där syns det hur jag spricker upp i ett megaleende i refrängen <3

Nina sa...

Vad glad jag blir! Jeee!

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...