fredag 2 september 2011

C♯

Varför, varför gör jag arrangemang med ackord som C? Mina händer har alltid varit babyhänder och det där att sträcka ut dem i eleganta barréackord har aldrig varit min starka sida. 

Barréackordshelvetet är en av mina viktiga sysslor de kommande dagarna innan jag åker en sväng via Åbo där jag och min gradu ska idka gemensam halshuggning inför publik. Hur jag ska få med mig stor resväska + liten resväska + gitarr på och av diverse tåg förtäljer dock inte den här historien. 


Inga kommentarer:

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...