tisdag 13 september 2011

Trodde aldrig jag skulle blogga om cupcakes

Temumriken skickade mig en utmärkelse i form av en cupcake. Hon säger så fina saker om mig och påpekar dessutom att de bloggar hon läser inte direkt är "söta" och att det till och med kunde uppfattas som en förolämpning av vissa. Vilken insiktsfull inledning, vad kan man annat säga än tack och svara på de tillhörande frågorna även om cupcakes är något man vanligtvis tycker är alldeles för sötsliskiga?

 

1. Vilken är din favoritfärg? Blått. Som i mörkblått som en riktigt klar stjärnhimmel, som i duvblått som... ja, duvor (?), som i klarblått som grundfärgen. 

2. Vad är din favoritmat? Jag kunde säga en massa fina rätter här men säger pappas varma smörgåsar. De är alltid lite för goda och jag äter alltid lite för många.

3. Vart skulle du vilja resa? New York kanske? Jag vet faktiskt inte riktigt just exakt i den här stunden, känner mig så uslig i min förkylning att jag minst av allt skulle vilja sätta mig på ett plan någonstans långt bort. Fråga mig igen om en vecka så har jag kanske ett intressantare svar. 

Sen var det det här med att slunga vidare den sötsliskiga men välmenande cupcaken. Och jag tror minsann att jag vet vart den ska slungas. Josefine tar otroligt snygga bilder och håller dessutom på med roliga fotoutmaningar, och eftersom hon är så pysslig på många sätt och vis tror jag dessutom att hon skulle uppskatta den strösselbeströdda cupcaken. 

Inga kommentarer:

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...