torsdag 28 januari 2010

Åh älskade kategorier

Allt som oftast händer det att jag (i ett försök att åtminstone låta diplomatisk) kläcker ur mig sånt som:

"Jag har ganska svårt för kategoriseringar"

eller

"Jag tycker inte om strukturer"

Och det är kanske sant. Ibland. På vissa sätt. Men sant är också att jag inte skulle fungera utan strukturer, det viktiga är att jag får skapa dem själv. Än kategorier då? Jag tog mig en titt på mina egna kategoriseringar av inläggen på den här bloggen och insåg att de säger en hel del om vad som är viktigt i mitt liv just nu. Som exempelvis:

London (33)
Studier (22)
Litteratur (16)

Sen finns de ju också de där kategorierna som inte riktigt verkar lika populära. Men när jag ser på dem tänker jag också att det är väldigt relativt hur mycket de används. Det är trots allt jag som har hittat på dem. Och deras benämningar är kanske inte alltid helt genomtänka.

Och - det är det som är så spännande med strukturer och kategoriseringar. Var kommer de ifrån? Och vad är det som säger att man inte kan skapa nya?

2 kommentarer:

Jessica sa...

jag har just börjat fundera på ifall jag borde ha kategorier för blogginläggen. Men jag vill inte ha kategorier bara för att, utan endast där det passar, men då blir symmetrifreaken i mig galen; om ett inlägg får kategorier måste alla få det.

Vadå i-landsproblem...??

Nina sa...

Haha, exakt. Jag har kategorier för min egen skull, inbillar mig inte att någon annan skulle bry sig om att börja leta igenom mina inlägg. Fast å andra sidan var det just det jag gjorde innan jag kom hit, läste ett par bloggar skrivna av folk som har bott i London och letade under den kategorin. Det var ganska bra hjälp.

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...