Jag läser Cecilie Löveids Sug från 1979 och har redan förälskat mig i texten när jag läser rubriken på det sista stycket
LITTLE GIRL BLUE ALL YOU CAN COUNT ON COUNT THE RAINDROP
och jag slungas tillbaka i tiden.
Biografin som jag lusläste två gånger, den gråa t-skjorta med det gula piecemärket.
Jag undrar vad min besatthet av Janis Joplin berodde på. Så jag försöker friska upp mitt minne.
Ser "Little Girl Blue" på YouTube.
Och sen minns jag. Att det inte bara var en tonårsbesatthet.
Att det är märkligt att hon plötsligt dök upp mitt i texten.
Att ingen annan i seminariet reagerade.
Och det kändes ganska bra att vara den enda som förstod referensen.
Och att det var just den sången.
-
Jag försöker ansöka om körkortstillstånd men kan enligt e-tjänsten inte göra det med mitt personnummer. Men att maila Transportstyrelsen ge... -
Kaktusen vill uppåt, den är mer än dubbelt så hög som när jag köpte den. Den här tiden kan man ha persiennerna uppdragna, det är för ljust f... -
Kära nån då.
1 kommentar:
Sånt är fint.
Skicka en kommentar