"Jag vill se något större", säger Lillcyklisten och springer vidare, "Kom mamma, kom", jag följer efter tittar, en krabba ("det är en spindelkrabba!") kravlar sig fram inne i akvariet, "Kom jag vill se något större mamma".
Den där längtan bort till något annat som man tänker ska finnas, tänk att den redan finns när man är lite drygt fyra år. Jag försöker förklara, när vi läser Lennart Hellsings Ägget, att det inte alltid är roligare bara för att man får en leksak till, för precis som Ägget vill så vill man ändå alltid ha något annat som är bättre.
Men just den här dagen vill jag inte ha något annat. Vi promenerade hem genom Majorna, upp för en backe, ner för en backe, upp för en backe, mina föräldrar pausade med jämna mellanrum på bänkar och stenavsatser. Svetten rann om mig sista biten upp för höjden och min jacka var alldeles för tjock.
Nu sitter jag i fåtöljen och det verkar som om barnen har somnat trots att klockan inte ens är åtta, vi har börjat fila på Minicyklistens dagsömn och det kanske har effekt. Imorgon ska det bli +13 grader och sydostlig vind och jag ångrar ingenstans att vi valde att flytta tillbaka till Göteborg från Umeå. Gräset är inte alltid grönare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar