Mina uppgifter har varit att ta mina raster på jobbet, det eftersom jag ofta börjar jobba samtidigt som jag äter istället för att faktiskt "sitta av" rasttiden. Jag ska också göra mindfulnessövningar och yoga med jämna mellanrum. Det har varit ett väldigt bra sätt att inleda året på. Nu på sistone har jag dock fuskat med nästan alla uppgifter, särskilt med mindfulnessövningarna. Yogan höll jag i tills våra evighetssjukor kom ikapp oss.
Men idag när jag var på jobbet kände jag mig seg och hängig och nästan lite illamående. Jag hade ingen direkt feber när jag kom hem, men halsontet från i lördags har inte gett med sig och jag blir väldigt trött av tanken på att cykla till jobbet imorgon. Det är inte alltid så lätt att sjukanmäla sig för mig eftersom det är mig själv jag sjukanmäler mig till.
Jag har i allmänhet inga svårigheter med att hålla mig hemma när jag är krasslig, men just nu efter de gångna veckorna och påskhelgen tänker jag att jag verkligen skulle vilja jobba.
Men jag orkar inte. Jag behöver vila. Det är också att ge mig själv plats, jag får bara påminna mig om det ibland. Kanske har mina kbt-uppgifter ändå lärt mig att jag måste lyssna på min intuition när kroppen försöker påminna mig om att bromsa. Jag hoppas att jag kan vara ensam hemma tills det blir dags att hämta barnen. Och lämpligt nog ska jag prata med terapeuten också efter att ha avbokat två gånger på grund av vab.
Påsken kom och var fin och intensiv, social och rolig, men absolut inte lugn. Så kanske det helt enkelt är imorgon jag får mitt påsklov, om så bara en endaste dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar