Inte för att veckan har varit dålig på något sätt, jag skulle bara behöva få vara någon helt annanstans i några dagar. Få vara ensam, eller tillsammans med någon annan, men i ett sammanhang där det är helt irrelevant att jag har en familj.
Jag kommer också ihåg den här känslan från andra år, pollenchocken och den medföljande tröttheten. Att det inte är så mycket kli i näsan och nysningar som är jobbigt utan just chocken kroppen får av alla de mikroskopiska partiklarna som letar sig in överallt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar