Försöker planera påskhelgen, blir frustrerad. Försöker planera en seminariepresentation, blir frustrerad. Försöker tänka på någonting annat, blir frustrerad. Det går verkligen upp och ner just nu. Jag skulle liksom antingen vilja lägga mig ner och sova i en vecka eller sätta mig vid ett dukat bord med ett glas bubbel i handen och tillbringa hela påsken där. Kanske allra helst i kombination: medan jag sov lagade någon annan påskmiddag åt mig. Varje dag.
Det bara kryper i hela kroppen av brist på socialt umgänge, vi försöker komma på saker att göra tillsammans med Lillcyklisten och har väl några idéer men det enda jag känner inför planerna just nu är matthet. Åka nånstans, kanske få några nöjda minuter, åka hem igen och sen uggla framför teven resten av kvällen.
Aaaaaaaaaargh.
Älskar att Lillcyklistens höga energinivå gör att han oftast är jätteglad (eller jättearg), men önskar ibland att han också hade kunnat vara tillfreds och lugn så det gick att exempelvis sitta och rita i mer än tre minuter. Vad vet jag, kanske är alla ett och ett halvtåringar såna?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar