onsdag 21 oktober 2009

Sagoland

Jag sitter och knarkar Babel, SVT:s litteraturprogram när jag kikar ut genom fönstret. Jag vet inte om det är smoggen men när solen just ska gå ner blir ljuset ibland helt ofattbart vackert. Och jag tänker att jag bor i det här vykortet som jag har fotat med min egen skitkamera och att om också den lyckas fånga något av min känsla just nu så måste jag vara på rätt ställe.

2 kommentarer:

Kristin sa...

Färgerna påminner om fotografier från 70-talet som gulnat genom åren.
(Bara så du vet har jag ekokritiskt analyserat ditt foto... Förlåt.)

Mia Skrifver sa...

Du borde fota din utsikt varje dag, tycker jag. Så man kan hålla koll på ifall samma bilar alltid står parkerade där. Och annat spännande som förändras. Sen kan du i slutet laga ett sånt där blädderalbum.

Iskall vår

Det finns inte så mycket att säga om februari, det var en månad som gick fort, den var bättre än januari (krävs iofs inte mycket för att lyc...