onsdag 19 maj 2010

Mitt huvud kan spå väder

Från att ha känt av konstiga migränsymptom igår av lågtrycket vaknade jag idag med den typiska någon-petar-bakom-mitt-högra-öga-känslan. Men jag hanterade det väldigt sakligt: stegade iväg genom solgasset till apoteket och köpte medicin, sov ett par timmar och började må mycket bättre. Så mycket bättre att jag träffade E för lunch i parken utanför mitt hus. Efter cirka två minuter gick solen i moln och det blev svalt.

Det börjar bli lite smått frustrerande. Men jag antar att det är så här det vanligtvis fungerar i London, man kan se hur mycket som helst på väderleksrapporterna, vädret kommer ändå att göra precis som det vill. Lite trist känns det nog att sitta inomhus och titta på tv-serier, men med tanke på hur aktivt jag har förvaltat min ledighet de senaste dagarna så får det helt enkelt så lov att vara okej.

Inga kommentarer:

Från det man längtat efter till något annat

Det är en puckel som är jobbigt att ta sig över, övergången från högsommar till sensommar. Den känns fysiskt, min motvilja mot mörkret, tank...