Tate Britain

Tate Britain














Yellow Painting / Patrick Heron 1958-59


















Boy Smoking / Lucian Freud 1950-51

När jag gick omkring i Tate Britain idag funderade jag över vad det är som gör att jag dras till vissa typer av målningar. Inte för att det nödvändigtvis behöver finnas någon röd tråd, men jag har ofta känslan av att reagera på samma sätt på vissa sorters konstverk. Figurativt måleri, och särskilt porträtt är spännande. Och monokroma bilder har också en särskild dragning på mig. Min favorit idag var definitivt Lucian Freud (sonson till Sigmund), hans målningar är väldigt kroppsliga och personliga. Tate Britain var ett väldigt lagom museum i den bemärkelsen att det inte var för stort. Även om jag inte orkade titta noga på varje målning hade jag motivation till att gå igenom alla rum. Det kan vara väldigt jobbigt att lämna ett museum med känslan av att man bara hade energi för rum nummer 1 av 50.

Eftermiddagen tillbringades i Gordon Square med E, plötsligt skingrades molnen och det blev hett! Äntligen går det kanske att på riktigt njuta av parkslöandet (se det förra inlägget).