Sällan har jag känt mig så totalt borttappad och omedveten om vem jag är, var jag är och varför jag vaknar som igår natt när brandalarmet väckte mig. Jag vet att jag har nämnt det tidigare, men tillåt mig att understryka det ytterligare: larmet är ett fasansfullt ljud som gör det omöjligt att tänka också i vaket tillstånd. I min yrvakenhet lyckades jag till sist förstå vad som pågick, men eftersom paniken slog till hann jag inte klä på mig några långbyxor (men dock glasögon, vad detta nu kan säga om min person vet jag inte) utan traskade förvirrat ner för trappan iklädd mitt långa lila nattlinne, mina gröna tossor och min jacka. Detta kunde även gå under betäckningen 'nattens outfit'. Inte så smart med tanke på min förkylning. Efter att larmet slagits av blev jag min vana trogen hungrig av all uppståndelse och när jag rumstrerade omkring i kylskåpet med nerverna fortfarande på helspänn lyckades jag naturligtvis knuffa ut min joghurt som splashade ut över köksgolvet. Det här var alltså natten före min andra tent.
Men tro det eller ej, när jag satt i tentsalen - väl övervakad av en barsk, från topp till tå brunklädd, husmoderaktig examensövervakare - då föll något på plats i mitt huvud. Tentfrågorna verkade hur vettiga som helst och jag blev klar en halv timme innan utsatt tid. Two down, two to go.
Men tro det eller ej, när jag satt i tentsalen - väl övervakad av en barsk, från topp till tå brunklädd, husmoderaktig examensövervakare - då föll något på plats i mitt huvud. Tentfrågorna verkade hur vettiga som helst och jag blev klar en halv timme innan utsatt tid. Two down, two to go.
4 kommentarer:
På något sätt hade jag förväntat mig ett foto. Jag tror at jag är lite modebloggskadad.
haha, vilken kommentar :D Nina, du fotade väl yoghurtsplashen på golvet? ;)
Ja, det gäller ju att hitta de rätta accessoarerna. Vem vet, kanske jag har en hemlig modeblogg någonstans...
Jag är säker på att det går att rekonstruera. Och lägga den självutlösande kameran på ett bra ställe, givetvis.
Skicka en kommentar