Det är både konstigt och skönt att ta en paus i skrivandet och läsa istället, under hösten hade jag en lång läsperiod då jag skrev ner mängder med citat, citat som jag fortfarande naturligtvis har kvar men vars sammanhang jag inte kan säga att jag minns särskilt tydligt. Just nu håller jag på med den svenska översättningen av Colin Wilsons klassiker The Outsider från 1956, en bok som jag läser mest för få lite överblick över ensamma, ångestfyllda (men kreativa) män i litteratur och konst.
Trots att jag borde vara uppmärksam på hur Wilson konstruerar outsidern som specifikt manlig kommer jag istället på mig med att bli alldeles fascinerad av de män han skriver om. Särskilt av Vaslav Nijinskij, den manliga balettdansaren som tillbringade sina fyrtio sista år på olika mentalsjukhus men som under sina glansdagar lär ha varit otroligt speciell i sitt uttryck. Jag vet att min husgud Freddie Mercury var väldigt fascinerad av Nijinskij, nånting som man också kan se i musikvideon till "I Want to Break Free" där han så fint skuttar omkring i sin prickiga kroppsstrumpa.
Vaslav Nijinskij, bilden hämtad härifrån |
Men det mest spännande är kanske att Nijinskijs rörelser aldrig fångades in på film, något som skulle ha varit möjligt men som han själv motsatte sig. Trots det fortsätter han att fascinera.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar