fredag 14 januari 2011

Tacka vet jag sarkasmen

För att vara den första ordentliga arbetsveckan efter jul har det gott riktigt bra. Det känns inte som om jag har varit borta i tre veckor, men på ett bra sätt. Men för tillfället funderar jag över vilka sidor jag kan slösurfa på i en timme innan det är dags att gå på öl.

När folk går iväg från läsesalen på fredagar släcker de alltid sina bordlampor med triumf. "Tattadadaa, titta nu, nu har jag jobbat så duktigt hela veckan att jag får sluta för dagen!" säger deras kroppar när de studsar iväg från sina platser. Jag tycker att bibban borde ha ett gym i källarvåningen så skulle man inte blir så himla stel av allt sittande. Eller ännu bättre, en studsmatta. 

Innan jag åkte tillbaka hit efter jullovet funderade jag över hur det skulle vara att inte riktigt känna någon alls här hela våren. Det var annorlunda i London, innan jag åkte dit hade jag inte ens reflekterat över det faktum att jag skulle träffa andra människor, jag var så inställd på att det var min personliga resa att jag blev helt överrumplad när jag fick goda vänner där också. Men med Göteborg är det lite annorlunda. Kanske eftersom jag inte riktigt vet varför jag har kommit hit. 

Som tur kan detta användas som ett lite smålustigt inslag i olika konversationer. Idag påpekade en av mina lunchkompisar att hon en dag hade sett en kvinna svimma i kafeterian och att ingen hade vetat vem hon var. 

"Hon var säkert utbyteselev", var mitt svar. Jag vet inte om det är därför jag nu ska gå på after work, men lite passivt aggressiva tendenser verkar vara bra för mitt sociala liv.

Inga kommentarer:

Iskall vår

Det finns inte så mycket att säga om februari, det var en månad som gick fort, den var bättre än januari (krävs iofs inte mycket för att lyc...