Att vissa måndagar kan vara så måndagiga att de hade passat som illustration till ordet måndag i en encyklopedi. Men det är väl också lite så det blir när man har promenerat omkring bland krokusar och utslagna träd och gröna gräsmattor och känt solen värma en i ansiktet samtidigt som oändliga mängder av köpenhamnsbor har passerat på cykel. I Göteborg är det grått. Grått och kallt och blåsigt. Och idag är det vappen, en av väldigt få studentikosa högtider som jag faktiskt tycker om. Fast jag tycker inte om vappen i ett kallt, grått och blåsigt Göteborg.
Men så att. Köpenhamn. Av och an längs gator, in i parker, ut ur parker, in i parker igen för att det är så lugnt där (varför resa till en stad egentligen när man helst sitter på en bänk på en sollugn kyrkogård under ett körsbärsträd?), lite öl, lite bubbel, lite kaffe, ett café som också var bokhandel (och det var svårt att slita sig och ja jag tänkte tanken att där skulle man allt kunna jobba), ett möte med två vänner jag inte har träffat tillsammans på nästan två år. Men mest, av och an längs gatorna med en hand i ett fast grepp. Spelar inte så stor roll i vilken stad man befinner sig när det är så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar