fredag 4 februari 2011

Att och inte var eller vad

Det kan ta flera timmar att laga mat, vinglasen kan fyllas på och göra huvudet lätt ovanpå den tomma magen som stöder upp de trötta axlarna och halsen som liksom bara finns där för att hålla upp det lätta huvudet. Maten kan verka märklig när den lagas, men ändå smaka gott när det sent omsider är klar. Vinboxen som var tänkt att förbrukas under flera dagar kan verka märkligt lätt och någon kan fylla på glasen igen, och igen, utan att det lätta huvudet börjar sväva ovanför markytan. 

Det kan sitta tre personer vid ett bord och prata om fånigheter. Om påhittade låtnamn som ändå liksom verkar rätt så verkliga. Om honung. Men också om hur det egentligen är. Att inte veta var den rätta platsen i världen är, att inte veta om det ens handlar om att hitta den rätta platsen utan kanske om att hitta den rätta sysslan. De tre personerna kring bordet kan undra varför de andras problem verkar så likadana men ändå så annorlunda. De kan säga något om städerna, om London, Amsterdam, Göteborg, Köpenhamn, Åbo. Städerna som betyder så mycket men ibland inte så mycket som förväntat. Om varför det ska vara så svårt att sluta tänka ibland. 

Och jag kan undra: är det inte just detta jag vill? Att ständigt fråga, ständigt få frågor, ständigt gå hemåt med ett leende på läpparna trots att jag precis har konstaterat att jag är ganska hopplös. Jag tror så. Att det är detta som är det viktiga. Åtminstone ibland. Och att det kanske, någon kväll då det inte regnar och då det går att använda vårskor utan att man börjar frysa, att det kanske inte behöver handla om vad och var och varför exakt hela tiden. Att det viktiga ordet ibland är att. Att vi tvivlar. Att vi vågar undra. Och att vi har någon att undra inför.

4 kommentarer: