tisdag 21 augusti 2012

Sönder

Ni kanske frågar er: varför slår hon sönder så många saker? Är det symboliskt? Att benet, pallen, skålen osv. Att det är något fel på hennes gester när koppen flyger omkull och allt kaffe rinner ut över bordet, soffan, golvet. Att för att bygga bygga upp måste man riva riva ner. Symbolik, det är något som håller på att förändras! 

Jag vet inte.

Framför allt är jag nog helt enkelt klumpig. Eller kanske snarare oförsiktig. Som när jag rundar en kantig möbel, det är inte det att jag tycker om att ha blåmärken på låren men eftersom jag vet att jag vanligtvis stöter i hörnen så låter jag liksom bli att ens försöka göra en extra stor runda omkring bordet eller vad det nu kan vara. Destruktivt?

Jag vet inte.

Kanske tycker jag bara om att se märken av livet på min kropp. 

Inga kommentarer: