När man blir andfådd och svettig av att gå ner för en backe tror jag att det är ett tecken på att man kanske inte är helt frisk. För tillfället är min skrivenergi på botten, vet inte var jag ska börja och vartåt jag ska ta mig, men nu börjar jag alltså undra om jag kan skylla detta på en kommande vårförkylning.
För den som inte visste det ännu så är det farligt att befinna sig mittemellan kapitel. Då kan vadsomhelst hända och när man inte vet hur man ska strukturera upp sina ostrukturerade tankar blir man inte så där fruktansvärt glad. Då händer sånt som att man sitter och bloggar istället för att läsa igenom det man har skrivit hittills.
Ett tips till den som precis har börjat skriva en längre uppsats i stil med gradun: skriv gradudagbok. Då kan man åtminstone följa sina våndor och kanske få tröst av att man kom ur den senaste perioden av idétorka.
2 kommentarer:
I hear you!
(Fråga inte varför jag skrev det på engelska. Då känns det mest som om det är ett ord du ringar in i avhandlingstexten och skriver i kanten: definiera/vilket betyder specifikt vadå?/referens/syfte? Det kändes helt enkelt bäst på engelska just nu.)
Ibland är den där engelskan bara bättre.
Det är svårt att inte bli irriterad när det händer (och det händer ganska ofta), man får bara skärpa sig och tänka på hur mycket arbete man har bakom sig.
Skicka en kommentar