Jag vet inte vad det är med oss litteraturvetare från Åbo, men av någon anledning är vi väldigt bra på att lämna efter oss enstaka mystiska obligatorisk kurser som krävs för att få ut kandidatexamen. Jag har läst filosofi som långt biämne och varit mycket nöjd med mitt val. Men det var då alltså den där ena kursen. Det känns helt omöjligt för mig att börja skriva gradu innan jag har fått den ur världen, men den här veckan ska det bli gjort. Det är inte ens svårt, mest lite tråkigt. Det är sällan kul att skriva referat.
Problemet löses på följande sätt: man väljer valfri vän och beger sig till valfritt café. Man slår sig ner och jobbar i ungefär en halvtimme tills man har lust att göra Hobbes ansikte till en piltavla och till och med börjar fundera över var i rummet man skulle placera den. Resten av tiden har gått till att slöläsa bloggar och googla espressokokning i moka-bryggare.
(Kaffet blev gott, bytte från äckliga Zoegas till Arvid Nordquist. För den som bryr sig om sådant.)
Problemet löses på följande sätt: man väljer valfri vän och beger sig till valfritt café. Man slår sig ner och jobbar i ungefär en halvtimme tills man har lust att göra Hobbes ansikte till en piltavla och till och med börjar fundera över var i rummet man skulle placera den. Resten av tiden har gått till att slöläsa bloggar och googla espressokokning i moka-bryggare.
(Kaffet blev gott, bytte från äckliga Zoegas till Arvid Nordquist. För den som bryr sig om sådant.)
3 kommentarer:
Jag bryr mej, heja Arvid, heja Nina! Kramar från johanna
Skånerost är väl inte äckligt?
Vad glad jag blir av kaffekommentarer. Jag hejar också på Arvid, Johanna!
Pappa: har inte kollat om det finns finmalet av skånerost, det måste vara så att det funkar i min espressopanna. Snobbigt värre.
Skicka en kommentar