Luften känns höstklar och tydlig och alla konturer är lite skarpare. Jag kom just hem efter en promenad med syster yster den yngre, imorgon blir det ytterligare påfyllning i skaran med syster yster den äldre. Då är alla fyra (inklusive brodern den yngre uppe i norr) i Sverige. Absurt. Staden anstormas också av bokmässofantaster, inklusive Jessi som landar i staden imorgon.
Jag har fått lite rutin på mina dagar nu och har till och med träffat lite kurskompisar att luncha med. Sådana enkla saker gör mig glad. Att ta det långsamt, ta som det kommer. Krypa ner i sängen om kvällen och känna mig lite mera som hemma varje morgon när jag vaknar. Men det känns fortfarande som om jag liksom nuddar vid ytterkanterna av en karta. Och inte riktigt vågar mig in ännu. Men kartan finns där i fickan, som en möjlighet.
Jag har fått lite rutin på mina dagar nu och har till och med träffat lite kurskompisar att luncha med. Sådana enkla saker gör mig glad. Att ta det långsamt, ta som det kommer. Krypa ner i sängen om kvällen och känna mig lite mera som hemma varje morgon när jag vaknar. Men det känns fortfarande som om jag liksom nuddar vid ytterkanterna av en karta. Och inte riktigt vågar mig in ännu. Men kartan finns där i fickan, som en möjlighet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar